jag älskar lov. precis då det känns som om man ska kvävas av läxor, så räddas man. man kan lägga huvudet i sanden, adoptera bort sin plugghjärna och glömma bort sin stiga-upp-klockan-sju-signal, för ett litet tag. det har jag hunnit med, och nu känns hjärncellerna en aning uppgraderade. men jag sörjer faktiskt inte! det kommer bli en rolig vecka. 
-M