lite så här såg det ut i lördags ---> Don't worry about a thing
klick klick klick

-M

päls-zara

-M

your favorite place

jag trivs när jag är ute och reser, när jag är får känna mig fri och när jag får ha dem jag gillar omkring mig. det skulle vara svårt att peka ut en specifik plats på kartan och säga att här vill jag alltid vara. för mig handlar det mer om vilka som finns omkring. jag tror inte att det räcker att hitta en tropisk paradisö mitt ute i det turkosa, om man inte har folk som får en att leva omkring sig. i nästan alla fall så gör människorna precis allt. visst finns det platser som får mig att känna mig sådär extra fri. som när värmen kommer och bilen blir fullpackad för juni, juli och augusti. att gå ner till hamnen man känner så väl, sitta på den gamla träbryggan med solen i ögonen och bara vara. att hoppa av bussen en julinatt och gå barfota hem längs den varma asfalten. skratta och leva i sommar. eller när alla vänner är samlade och man sitter på golvet och skrattar i takt under en dimmig förfest. för det är nog så, en plats är ingenting utan dem eller den som får den att lysa.


-M

your fears

ingenting i hela världen skulle vara så hemskt som att förlora de man älskar. det hemskaste som kan hända en människa. att sen stå där med den där saknaden som får en helt avtrubbad från livet. att försöka leva utan någon som varit en del av en. det är min största rädsla.
jag är rädd för sjukskrivna och halvbultande hjärtan. att ha så ont att man i flera månader går och undrar om det någonsin ska bli bra och läka igen. om ens namn någonsin ska kunna låta bättre ihop bredvid någon annans. försöka glömma.
trots att allt precis börjat kan jag ibland bli rädd för att åldras. att bli gammal och grå och se andra leva, när man själv inte ens kan röra sig. för att man redan har levt klart. döda drömmar och gråa småstäder skrämmer mig. höga höjder och rymdens oändlighet kan få mig att känna mig minimal.

-M

your favorite vacation

vi satt där på tåget någon gång i maj. sträckan som allt som oftast tog de där 31 eller 29 minutrarna, skulle snart brytas, det visste vi. inuti log man. sen blev det bara så, vi bestämde att vi skulle åka. vart som helst. ingenting var bokat eller köpt, men det var bestämt. sista-minuten-sidorna blev våra startsidor. vi drömde oss bort i resetidningarnas turkosa hav och i andras berättelser. det fick tiden att gå när man som mest behövde snabba klockslag. att drömma sig bort. tiden hade vänt ett nytt blad, sommarlov. jag satt där i min säng med öppet fönster och lyssnade på festivalen som befann sig några kilometer bort. det var sommar och inget kändes bättre. jennyfer skulle snart ringa och berätta att hon hade hittat en resa, och jag skulle inom millisekunden svara ja. vi skulle åka två dagar efter festivalen. vi skrattade, längtade och drömde vidare. i magen fanns bara fjärilar för allt. så mycket som vi skulle göra och så mycket vi skulle se. precis vad vi ville. sen så satt vi där på planet som skulle ta oss mot cypern. allt var en sån himla impulsgrej. när vi landade möttes vi av en vägg av värme! det blev av och det var så här det kändes. här skulle vi då befinna oss i två veckor. resan var så mycket mer än att sola ryggen och ta ett dopp i ett annat hav. flytt från lägsta stjärnan till bästa, tre gånger om. skratt, lycka och oförglömliga minnen. för det var så här vi ville ha det. nu visste vi det, även fast vi båda visste att vi aldrig skulle besöka cypern igen. aldrig skulle vi bli dem som skulle sitta still och se livet rinna förbi, att aldrig se något- när allt som krävdes var något så enkelt som att vilja.

-J,M

maria vänster, jennyfer höger

på kartan hamnar vi i småland. i drömmarna är vi lite längre bort. vi är varandras halvor. det finns nog fler hav i en uttorkad öken, än saker vi inte vet om varandra. jo, det är nästan sant. jennyfer läser mig som en bok, och jag henne. det är sällan att det blir någon oläsbar skrivstil mellan oss. vad det nu än är som står på inom oss, så avläser vi alltid varandra inom en millisekund. 
vi delar samma intressen, drömmar och mål. vi älskar att få uttrycka oss kreativt på många olika sätt. oftast är det jennyfer som håller i kameran, som hon också tar hand om som en dyrbar juvel.

våra hjärtan bultar extra snabbt för 2hand-fynd, fjädrar, fräknar, vaniljdofter, turkosa hav, klumpiga ringar, impulsiva destinationer, gamla foton, nya platser och magiska festivaler.
vi drömmer oss gärna bort till långa äventyr. ett äventyr i våra ögon är att packa en väska, där flera månader av liv ska rymmas. ge sig av mot en okänd destination. leva på skratt och upplevelser, från morgon till natt. från sol till måne. tågluffa. resa runt i asien. kunna leva på inget, men ändå få känna att vi har allt. att alltid få känna att jordens alla hörn finns omkring oss. möta likasinnade människor som får en att skratta och leva mer än någonsin. festivaler, takfester, strandeldar och underbara människor, är saker som ger oss stora fjärilar i magen.

vi är båda riktiga drömmare. är det något vi verkligen vill, är det sällan att vi släpper det. vi tänker nog lite för ofta att saker och ting ordnar sig. det gör det alltid. oss i ett nötskal, skulle nog många säga.

vi går vårt sista år på samhällsprogrammet, och när vi inte hänger där så skrattar vi iväg tiden med fina vänner, eller ger oss ut på dimmiga äventyr. vi har inte alltid varit kompisar, varandras halvor ”jennyfer och maria”. hur konstigt det än kan låta. vi har gått i samma klass sen sjuan, men det var först i gymnasiet vi trillade ihop. vilken tur! i somras packade vi våra väskor, satte oss på ett flyg och hamnade i cypern. hade vi för några år sedan vetat att vi två skulle befinna oss där i två veckor tillsammans, hade vi nog tyckt att det vore större sannolikhet att få en tegelsten i huvudet. nu har vi upplevt otroligt mycket tillsammans, de värsta groparna och de högsta höjderna. är det en mållinje som ska nås, finns vi alltid där för att hjälpa varandra att hoppa i mål.

efter gymnasiet är det dags att ge sig ut i världen, och vi kan knappt vänta på att få möta den! i stället för att hoppa direkt in i tjocka böcker och föreläsningar, är drömmen att tillsammans utforska asien under flera månader. vi vet inte vart vi kommer att hamna sen, men det är det som är det fina. kanske i en trång lägenhet med högt till tak, där staden pulserar och lever utanför fönsterna. kanske på andra sidan jordklotet, tillsammans med de som finns nära hjärtat. vi får se vart världen och äventyren tar oss. något som skrämmer oss är att åldras, hade vi haft förmågan att stanna i evig ungdom, hade vi gjort det. vår värsta mardröm är att se oss själva sittandes i en grå småstad, och känna sig missnöjd över sin tillvaro. att inte få uppleva eller se.

för visst är det så, om man kan möta ett äventyr, så hoppar man på?

-J, M

japp! helt riktigt, vi hakar också på den stora bloggrejen där man ska berätta i detalj om sina matvanor och hur många eller få hårstrån man har, fast nä inte riktigt...ni kommer nog aldrig få veta hur många riskorn dagens måltid innehöll eller hur många spetor som finns i våra tak, så vi har gjort det lite intressantare för er, vi har plockat ihop lite annat ni kommer få hänga med på. det är god tid för bloggen att uppgradera sina alfabetiska kunskaper en aning!

lite så här kommer det att se ut då & då framöver, i kombination med allt annat vi brukar slänga upp;  

introduce yourself, your wishlist, your day, your best friend, a moment, your beliefs, what you wore today, your siblings, what’s in your bag, this week, 10 things you like, favourite blogs, something you regret, favorite vacation, your room, something that makes you feel better, your fears,your favorite place, something that you miss, your dreams, one last moment.

- J,M

det här kan nog vara den snyggaste lilla väska jag sett på evigheter. helt perfekt i mina ögon!

oracle fox

-M